Tänker högt

(null)

Det är nog så att jag är lite av en känslig drömmare. Nej, inte nog, utan jag är det. Kanske för att jag behöver det, drömma alltså. I allafall så gör det allt lite lättare. 

Jag avskyr orättvisor, så mycket att jag får välja bort att se dem ibland. För att det blir för tungt.

Men när jag kan, gör jag aktiva val för att påverka och motverka dem.

Jag är en visuell människa, bilder hjälper mig på många sätt. Jag borde lära mig mer om hur jag kan uttrycka det jag vill genom mina bilder. Men då missar jag nog känslan. Den är viktig. Kanske viktigast.

Jag strävar efter balans och ro. Här hemma i sovrummet känner jag det oftast. Jag har ett inre driv också, som behöver stillas emellanåt.

(null)

Så mycket saker på skänken här under just nu. Men jag har förstått att många saker tillsammans inte per automatik gör det rörigt. Särskilt inte om de samlas ihop. Eller hur tänker du?

(null)

En loppisfyndad ljusstake från förr. Vacker i all sin enkelhet. Jag ställde den i fönstret, det enda tomma i hela huset. Fönster och speglar är något alldeles extra enligt mig. Det är jag säkert inte ensam om att tycka. Jag önskar mig gamla fönster med spröjs, i ett annat hus, men nu har vi ju vårt radhus så jag får dras med välisolerade fönster :)

(null)

I morse. Precis som det var, knäppte jag ett par bilder.

(null)

(null)

(null)

(null)

Vi lunkar vidare i julledigheten här. Bara är, mest hela tiden. Känner för en promenad i solen snart, det får det nog bli. 

Fortsatt fina dagar till dig.

Kram Mirella

0 kommentarer

Julen och så

(null)

Påväg till firande igår på julafton. Delar lite ögonblick från vår dag här. Inget speciellt för någon annan kanske, men fint minne. En helt vanlig ovanlig julafton. 

Vi gjorde mysigt på äldreboendet och firade med våra gamla. Alla hade med sig olika julrätter. Att vi fick en julafton till ihop allesammans, stora och små. Det var det allra viktigaste den här julen.

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

94 års skillnad och fem generationer. 

(null)

(null)

De allra godaste kakorna vi vet, systers mördegskakor med kaffesmak och god kräm emellan.

(null)

Viss besvikelse hos den här lille mannen när han tittade under granen på morgonen, så små och få paket. Men däri fanns något han längtat efter och behöver, en egen telefon. Så han kan gå hem själv från fritids en stund innan vi kommer hem. 

(null)

Lånade den här bilden av dottern på finaste lilla familjen jag vet.

(null)

Hoppas att din jul varit bra hittills! Nu har vi några lediga dagar framför oss och det ska bli så skönt. 

God fortsättning!

Kram Mirella
0 kommentarer

Å ena sidan, å andra sidan


(null)

Det är något som skaver inne i mig. Det har det gjort länge nu. Egentligen är det flera saker. Det är miljöfrågan, främlingsfientlighet, fattigdom mm. Börjar se det lite klarare nu, tror jag, men vet ändå inte helt hur jag ska förhålla mig till det. Det är inga lätta frågor.

Börjar med miljöfrågan. Alla, och då menar jag alla, behöver tänka ett varv till. Vad just du eller jag kan göra MER för att vända den oroande utvecklingen gällande klimathotet. För det är riktigt illa anser klimatforskarna. Finns många bra tips, bara att googla. 

Främlingsfientligheten som vinner mark hela tiden. Hur fruktansvärt är inte det! Vi som har ett öppnare sinne behöver visa på möjligheterna, det fina i att olika kulturer möts, vilket utbyte vi kan ha av varandra. 

-Vår son har en vän som kommer från ett arabiskt land, det är så berikande, både för honom och för oss föräldrar. Häromveckan var vi bjudna på fika hos familjen. De har varit länge i Sverige men bär sina traditioner med sig. Vi hade en så fin stund tillsammans. Planerade för kalas ihop och jag fick äran att göra kalasinbjudan. Såhär blev den. 

(null)

Igår morse åt jag frukost på ett hotell. Plockade lite av varje på tallriken och funderade över den kommande arbetsdagen. 

(null)

(null)

Efter en stund kände jag att jag inte orkade äta upp den där frallan jag gjort i ordning. Frågade då en man som arbetar på hotellet om jag kunde få något att ta med den i och äta senare. Först skrattade han till och frågade om jag ville ha en doggybag. Ja det var ju det jag ville sa jag. När han kom tillbaka började vi prata. Han frågade om det var ok att prata en liten stund och det var det ju såklart. Han berättade då att han kom från fattiga förhållanden på Kuba. Att han gråter inom sig när han ser all mat som kastas. Att han blev så innerligt glad att jag ville ta med maten jag inte orkade äta. Han sa att han ska bära med sig bilden av det och att det gjorde hans dag. Blev själv så himla glad av alltihop och tänkte på honom och vårt samtal när jag åkte hem senare under dagen. 

(null)

Något mer som är skavigt är hur jag ska förhålla mig till inredningsintresset och verksamheten inom inredning och homestyling. Å ena sidan vill jag inspirera och visa på möjligheterna med återbruk, vilket ligger mig varmt om hjärtat. Å andra sidan behöver jag göra nya inköp av produkter också och göra vissa samarbeten med företag. Guld värt för mig i min verksamhet. En svår nöt att knäcka faktiskt. Har du något bra svar på det tar jag tacksamt emot det.

Black friday pågår just nu, ingen kan ha undgått det. Hur tänker jag här? Å ena sidan tänker jag att det är bra för dem som inte kan köpa det de behöver annars, å andra sidan tänker jag att det bidrar till onödig konsumtion, vilket inte är bra på något endaste sätt. Fy tusan så svårt det ska vara. Vill ha mer tankar och funderingar här. Vad göra?



Varm kram/
Mirella





#tankar #personligt #reflektioner
1 kommentar