Känslor en midsommar
När jag öppnar dörren på midsommarafton står min bror Sebastian där med sin fina familj. Jag blir helt förstummad och väldigt, väldigt glad. De har åkt ner från Stockholm för att hälsa på och fira mig i efterskott. Vi träffas sällan,
senast var för tre år sedan.
Barnen är nog de finaste och charmigaste jag vet, flickorna är tre och fem år. Jag kan inte slita blicken ifrån dem och tar minst hundra bilder. Vi är ett ganska stort gäng den här midsommarafton och Ulf har ordnat allt så bra och jag är så tacksam
för det. Ett riktigt fint minne.
Hoppas att du också hade en fin midsommar.
/ kram M